josefinheterjag

På riktigt vad är oddsen liksom? Det är ju helt sjukt det hära. Känns nästan som att hela den här dagen har haft någon mystisk mening liksom. Men vad? Är det ödet eller vad kallar man det för. Men seriöst det är ändå helt sjukt och det har gett mig en helt konstig känsla i kroppen. Jag är liksom helt uppe i varv, alldeles spattig och helt till mig för det här känns så sjukt och skumt men samtidigt är ju glad också. Lyckligt och nästan lite pirrig i magen. Men mest helt till mig så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag borde få mig en avslappnande massage så jag kommer ner i varv eller så borde jag gå it och gå typ nu och bara gå, gå, gå. Spurta fram så jag blir av med denna överenergi jag har som jag inte vet vart jag ska göra av. Ja spattig var nog det rätta ordet för att hur jag känner mig just nu och det som snurra i mitt huvud just nu är "Vad är oddsen att detta skulle ske just idag?"

Jag är så till mig att jag inte ens kan skriva. Detta kommer mer eller mindre att bli värsta svamlet men det får ni ta eller låter ni helt enkelt bli att läsa. Jag måste skriva detta för jag vet inte annars vart jag ska göra av det liksom. Det mest klockrena var att ringa till Jasmina och berätta men svarade tyvärr inte.... Det varju henne jag diskutera "oddsen" med och nu nästa grej liksom. På tal om nåt helt annat vad bra att min mellanslagstangent har blivit trög så det blir inte alltid mellanrum mellan orden. Finns ju risk för att mitt svammel blir ännu mer svår läst. Vem orkar redigera det sen?

Idag var jag hos barnmorska för att dels ta bort min p-stav. Jag har känt länge att jag vill bli av med den för jag upplever att jag kanske inte mår så bra av den. Så nu har jag äntligen fått arslet ur vagnen och tagit mig dit och fått det gjort. Det gick jättebra och allt sånt men det är en annan historia. Nu är jag iaf hormonfri som min barnmorska så käckt sa. J

PÅ jobbet sen på rasten prata jag med Sandra och Jasmina om lite av varje, om att skaffa barn och allt som hör samtalsämnet till. Det började med att jag berätta hur jag fick säga typ 3 gånger både telefon och på själva besöket att nej jag vill inte  bli gravid, jag vill bara inte ha den. ”Du vill ta bort din p-stav?” Säger dom, ja säger jag. ”Vill du sätta in en ny eller vill du bli gravid?” Nej jag vill inte sätta in en  ny. ”Då vill du bli gravid” Säger dom. Nej det vill jag inte säger jag. ”Då vill ha annat preventivmedel?” Nej det vill jag inte. ” Då vill du bli gravid säger dom” Att det ska va så svårt att förstå att en kvinna inte vill ha något preventivmedel alls. Måste man förklara 20 gånger att jag inte planerar att ligga med nån typ. Nu blev den ”andra historien” sagd ändå men iaf. Så vi pratar om lite av varje om gravida personer, barnfödsel osv. Sedan sitter jag vid datorn en stund och kollar mailen och får upp ett chattfönster.

Full i skratt går jag ut till Jasmina och fråga VAD ÄR ODDSEN? VAD FAN ÄR ODDSEN? Att just idag när jag tagit ut min p-stav får jag en förfrågan om en intimdejt??!! Jasmina bara garvar och säger det kanske är ödet. Men jag tycker mest det är helt otroligt med tanke på att personen ifråga inte har hört av sig till mig sen i somras!!! Vi har inte pratat sen i somras. Jag vet inte varför, det var han som hade bollen och jag skiter väl i honom typ. Vill inte han prata med mig så fine då ska inte jag störa och hålla på och vara efterhängsen. Så jag har jag liksom glömt honom och aldrig trodde jag väl att han skulle höra av sig till mig. Jag trodde jag var dissad för länge sen. Men just idag hör han av sig. Säger att det var länge sen sist och undrar hur det är med mig. Nog fan var det länge sen. Det är november och jag har inte hört ett ljud från dig sen i augusti!!! Så frågar han om jag vill träffas ikväll. Just idag när jag har tagit ur min p-stav får jag ett erbjudande av sex ikväll. Vad är oddsen liksom? Jag har inte haft sex med någon på månader, sen i somras. Hahaha här kastar jag ur mig detaljer om mitt privata sexliva hahah men jag är inte finkänslig. Känsliga läsare varnas nu i efterhand och ombedes fortsätta med nästa inlägg. :p Som jag länge tänkt att varför ska jag ha en stav i armen som jag inte mår bra av när jag inte ens träffar någon. Men just på dagen vad fan är oddsen för det? Ett tecken på att det är dags att skaffa barn eller va? Helt sjukt var det. Dels det som jag vart så upp snurrad av för samtidigt blev jag ju glad så uppenbarligen är jag ju lite intresserad av den här killen. Annars skulle jag ju ha dissat honom på en gång. Jag sa visserligen att han hade sin chans i somras och passade det inte då, passar det fan inte nu heller! Men han insisterade på att träffas ikväll för en intim dejt iaf. Men när jag kom tillbaka till datorn efter att ha skvallrat med Jasmina igen lite grann så hade han loggat ut. Pirr kan jag ju garanterat säga att jag kände i magen och mungiporna åkte upp till öronen och jag blev helt spattig för resten av dagen. Kändes som fjärilar i magen, som om jag var helt tokigt kär. Men är jag det? Nej, fan det kan jag bara inte vara. Men intresserad är jag ju uppenbarligen som sagt.

Sen fortsatte jag prata med Jasmina och hon berättade om en killkompis som ska ha barn snart men som hon tråkigt nog hade tappat kontakten lite med. Då berättade jag om min livs stora kärlek. Eller nej fan det där lätt dumt, jag är fan bara 25, jag kanske inte ens har upplevt den än. Men man kan kalla det för min första riktiga kärlek. Jag var verkligen kär i honom och jag kunde faktiskt tänka mig att leva resten av livet med honom. Jag kunde tänka mig att gifta mig och skaffa barn med honom i framtiden. Ja, jag var verkligen kär, det var första gången jag var kär på riktigt. Men han krossade mitt hjärta så man kan väl säga att han också var den förta som verkligen krossade mitt hjärta. Vad ledsen jag var och vad svårt det var att komma över honom. Men nånstans i härvan skildes vi iaf som vänner men vi har aldrig pratat med varandra sen dess.  Det här är typ 5-6 år sen så det är glömt och förgånget och självklart har jag kommit över honom och skulle bara tycke det var skoj om jag ”sprang” på honom en vacker dag. Inte för att jag har träffat så himla många killar efter det men några har det ju blivit och inte har jag känt på långa vägar för dom som jag gjorde för honom. Jag har aldrig känt för någon som jag gjorde för honom….. Det jag berättade för Jasmina var att han är numera bosatt i en annan stad och är tillsammans med en ”kompis”  till mig(vi har jobbat ihop, vi umgås inte men det händer att vi pratar med varandra på nätet men mycket kontakt har vi tappat men när vi väl träffas pratar vi ju som om vi var bästisar) Det rör mig inte ryggen att dom är tillsammans, jag tycker bara det är kul eftersom jag känner dom båda och hon är en bra tjej. Sen berätta jag dom fick barn för typ en vecka sen. Jag visste om att dom skulle ha barn men just när jag läste att dom blivit föräldrar och såg bilden på deras fina lilla flicka så måste jag faktiskt erkända att det kändes i mitt hjärta trots att jag sen otroligt länge sen kommit över honom. Dessutom nämnde jag, för att jag det ännu mer förvirrande så är han kompis med min bror och hon är kompis med min svägerska.

Återigen, vad är oddsen? Vad är oddsen att just idag när jag berättat för Jasmina om att min första riktiga kärlek har fått barn, sitter med sin lilla familj hemma hos min bror och fikar när jag när kommer dit efter jobbet för att hämta min hund. Helt sjukt, vad är oddsen liksom???

Jag måste erkänna att jag tyckte allt att han såg lite besvärad av att jag kom när jag såg honom igenom spegeln i hallen. Men frigjord som jag är staplar jag inte med ett stort leende och ropar ut ett åhhhh och tittar på bebisen. Jag hälsar på honom och säger som jag känner att gud vad kul att se dig och grattis till den fina flickan. Åh det var jättekul att träffa M igen, hon fick en kram och precis som jag tidigare nämnde började vi babbla på om allt som om vi var bästisar. Kändes jättebra. Min brorsa satt i soffan med lilla flickebebisen. Knappt två veckor gammal och pytteliten. Jag satte mig bredvid och bara njöt av att sitta och titta, prata, sniffa, mysa med en nyfödd bebis. Jag stannade en stund och satt och prata med alla och vi skatta och det var trevligt.. Jag har inte ens någon aning om ifall han vet att  jag och hon känner varan sen tidigare, att vi har umgåtts och att vi faktiskt pratar ibland. Men jag vet heller inte om hon vet att han och jag har varit med varandra. Men det var himla kul att se dom båda idag och jag kan inte annat än säga att dom passar bra tillsammans och den finaste lilla flicka har de skapat. Det kändes avslappnat och det kändes skönt för mig att jag kunde titta på honom utan att känna något.

Fast jag kanske ska erkänna att det hade ju inte gjort något om det var han och jag fortfarande idag. Och han såg precis lika bra ut som jag minns honom, så jäkla söt.

Jag hoppas att jag kanske kan ha bättre kontakt med henne i fortsättningen och kanske träffa dom igen och få känna på bebisen. Dom bor ju i den staden där jag numera har så många vänner så man kanske kan pass på att ses när man ändå är där och träffar andra.

Jag tror inte på ödet och jag tror inte att allt som sker har en mening. För jag begriper liksom inte ens hur man ska tolk sånt. Vad är mening med allt som hänt idag? Nej jag kan inte tänka så då skulle jag bara bli nojjig. Jag menar inte att ska ha någon mening, jag tyckte mest det var lite smått roligt för vad är oddsen att just idag när jag slutat med preventivmedel skulle få ett erbjudande om att ha sex ikväll. Vad är oddsen att efter jag berättat om min första kärlek för en kollega som jag i vanliga fall väldigt sällan prata om, skulle sitta hos min brorsa idag när jag kom dit. Ja jag tyckte det var kul iaf och kanske någon där ute har en tolkning.
Vilka är oddsen att detta skulle hända just idag, just mig, just under dessa omständigtheter just samtidigt, just idag??? vad jag tjatar om oddsen men jag tyckte det här var mycket komiskt.

Men djag tar det för vad jag tror jag tycker det är, en ren slump.

Nu är jag iaf inte lika uppspelt läöngre men det blir nog en rask promenad nu ändå.